OP 33

OP 32

#

OP 31

#

OP 30

OP 29

OP 28

#

OP 27

OP 26

#

OP 25

OP 24

OP 23

OP 22

OP 21

#

OP 20

OP 19

#

OP 18

OP 17

#

OP 16

Vägen mot arbete...

Emellanåt reser jag i arbetet, och då är tåg i teorin ett bra sätt att ta sig från en ort till en annan. Men om man har funktionsnedsättningar kan tågresor vara besvärliga med hinder och otillgängligheter på såväl tågen som stationerna vilket kan göra resor med tåg svåra och arbetsamma. Detta gör att man kan bli rädd för att resa eller veta att det är mer tröttande än man mäktar med. Mycket har gjorts för att öka tillgängligheten på tåg, men mycket arbete kvarstår också.

Men det här handlar inte främst om svårigheterna med att åka tåg, utan svårigheterna med att boka en resa på ett sätt så att man faktiskt får tillgång till de tillgänglighetsåtgärder som finns.

Här om dagen skulle jag boka tågbiljetter. Från en ort i Sverige till en ort i Danmark med byte i Köpenhamn. En helt vanlig resa som går flera gånger varje dag. Om jag kunnat boka en vanlig biljett hade bokning och betalning kunnat ske direkt över nätet. Det hade inte tagit mer än tjugo minuter eller så. Men nu behöver jag rullstolsplats. Det kan jag inte boka hur som helst direkt över nätet. Jag försökte men fick ingen klarhet i hur det egentligen gick. Och det är, om man säger så, inget man gärna chansar på.

Jag tänkte att det här är en svårighet jag gärna köper mig fri från, det är ju trots allt en arbetsresa också, så då kan gott uppdragsgivaren få betala den extra summa det kan tänkas kosta att slippa bekymmer. Så jag kontaktade en resebyrå. De kunde gärna boka resan sade de. Tills de fick höra att det handlade om rullstolsplats. Jag kopplades mellan några olika personer men fick slutligen beskedet att detta inte var något resebyrån kunde lösa. Lite besviken blev jag, eftersom jag trott att just problemlösning var det man betalade en resebyrå för. Men på uppmaning kontaktade jag istället SJ direkt.

SJ var som alltid vänligheten själv. Men när jag förklarade vilken resa jag ville göra blev det klart att jag kunde göra bokningen för hela resan genom dem men bara få bokning på rullstolsplats för den del av resan som skedde i Sverige. Därefter blev det en vanlig bokning som de uppmanade mig att lösa på plats. Men som sagt, detta är inget man gärna chansar på.

Jag försökte därför att ringa danska spårvägen. De har en automatisk telefontjänst vars danska jag hade mycket svårt att förstå och vilken inte förstod något av de svenska svar jag gav. Efter tredje försöket med långa väntetider och felkopplingar gav jag upp.

Nytt spår. Lyckades hitta en mailadress, som visade sig felaktig men som vänligt nog gav den korrekta mailadressen i svaret. Den nya kontakten berättade att problemet kunde bli omvänt, jag kunde boka hela biljetten via danska spårvägen och då bara vara garanterad rullstolsplats på den del av resan som skedde i Danmark. Inte heller detta var en chans jag är beredd att ta, även om det nog skulle vara något smidigare att få problem i Sverige än i Danmark.

Efter lite diskussioner kom vi fram till att jag skulle boka hela resan från Sverige, och sedan ge dem uppgifterna om den bokade resan så att den danska delen kunde bokas om. Det är nu gjort, och jag har en skriftlig bekräftelse på att det skall fungera. Om det gör det i praktiken återstår att se.

Den resa som hade tagit tjugo minuter att boka för en människa utan hinder tog nu för mig med mina redan begränsade resurser tre dagar, tio telefonsamtal och ett drygt tiotal mail att boka. Detta för två dagars arbete. Hur många människor skulle tycka att det var okej? Hun många arbetsgivare skulle tycka att det var ett acceptabelt utnyttjande av arbetstid?

De åtgärder som finns för att överbrygga fysiska hinder innebär i sig strukturella hinder. Detta innebär dubbla hinder när jag skall arbeta, hinder som tar tid och resurser som redan är kraftigt begränsade. Att kunna arbeta när jag väl är på plats är inte det stora hindret. Som så ofta är svårigheten att ens kunna ta mig så långt. Om människor med funktionsnedsättningar skall kunna arbeta i den omfattning de faktiskt kan måste det finnas förutsättningar för att kunna ta sig dit, såväl bildligt som bokstavligt.

OP 15

#

OP 14

OP 13

#

OP 12

OP 11

#

OP 10

OP 9

#

OP 8

OP 7

#

OP 6

OP 5

#

OP 4

#

OP 3

OP 2

#

OP 1





#

Värdedevalvering

"Hej, jag ringer angående att du lämnade in en akut ansökan i början av maj. Jag tänkte att vi kunde boka in ett möte om fem-sex veckor."

Jag är inte imponerad. Den här gången var det kommunen. Men det hade lika gärna kunnat vara vilken som helst av de kontakter jag har med vård eller myndigheter. Det händer ofta, mer regel än undantag.

Det är som om det sker en devalvering av det jag säger eller skriver i en ansökan. Som om man utgår ifrån att jag överdriver och gör en avräkning av det sagda så att den presumerade överdriften mildras. Om jag säger akut blir det automatiskt nedskrivet till angeläget eller till och med önskat, om jag säger omöjligt så blir det omskrivet till svårt eller besvärligt.

Jag vill inte behöva överdriva för att bli tagen på allvar. Mina funktionsnedsättningar gör dessutom att det skulle vara mycket svårt. Jag säger det jag avser och vill bli tagen på allvar utifrån just den utsagan. Kommunikation är svårt nog ändå även utan att behöva navigera ett komplicerat spel av omskrivningar och tolkningar. Jag vill kunna använda klarspråk och ärlighet och tycker inte att det är en orimlig begäran. Jag är inte imponerad.

Inledning

Idag är en seg dag. Kroppen gör motstånd och huvudet är långsamt. Jag väntar och låter tiden gå. Vill att dagen skall ta slut så att en ny bättre dag skall kunna börja. Men om jag tänker uppriktigt på det är det fler dagar som denna än inte. De flesta dagar är väntan på andra dagar. Det är för sorgligt, och inte nog för att skapa ett liv. Omständigheterna kan jag inte förändra. Men kanske kan livet inom dem förändras? Det är en utmanande tanke, den smakar främmande och känns inte helt trovärdig. Men det är värt ett försök. Ett liv utan innehåll är inget liv. Jag skall försöka att skapa innehåll. Renovering pågår. Det här livet är under konstruktion.