Jag känner på termosmuggen, men den är tom. Lika bra det,
jag behöver redan gå på toaletten och assistenterna kommer inte förrän om en
timme. Jag slår upp paddan på facebook och kollar igenom om det har hänt något.
Inget nytt. Vad hade jag förväntat mig? Det har bara gått tjugo minuter sedan
jag kollade sist.
Det är egentligen för varmt här vid fönstret och jag har för
mycket kläder på mig. Men det var svalare när morgonpersonalen var här, och
alternativet hade varit att frysa då. Det gör ont i ryggen av att sitta, och
jag vet att jag håller på att få trycksår igen. Måste komma ihåg att be
assistenterna massera upp blodcirkulationen där. Fan också, jag hade hoppats
att vi skulle hinna göra något roligt idag. Kanske måla naglarna, eller en
lagad lunch.
Jag kollar facebook igen. Har inte skrivit någon statusuppdatering
idag. Det skulle verka patetiskt att skriva för ofta så jag sparar på det. Ser
mest himmel härifrån, någon enstaka fiskmås eller kråka och lite av toppen på
trädet på gården.
Morgontidningarna och bloggarna är lästa, länkarna på
facebook är följda. Jag skulle gärna kommentera på någon blogg, men då har jag
gjort slut på motoriken för den här gången och kan ändå inte formulera mig som
jag vill. Måste ransonera med orden för att fingrarna ska lyda och då är det
svårt att få fram vad jag menar. Kollar på klockan. Kollar facebook igen.
Det kliar i ansiktet av en hårslinga som trillat ur tofsen.
Jag önskar jag kunde stryka undan den. Det är nu fyrtiofem minuter till
assistenterna kommer. Kollar nyheterna en gång till. Inga nya rubriker.
Statusuppdaterar på facebook.
”Sitter med en kaffekopp i en solstrimma, betraktar utsikten
och upplever min ledighet till fullo”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar