onsdag 12 oktober 2016

Flanörgatan 35c 3002



Citronträdet blommar. Pensionsgåvan, med spahelg och blomsterkvast. Numera ges ingen alkohol, så delikatesskassen hade inte innehållit något vin. Men han hade själv köpt vin och druckit det till kexen och osten och fikonmarmeladen. En andra avskedsfest på kvällen i hemmet. Han hade kunnat be någon komma över, men hade inte velat dela stunden. Själv sitta och tänka på framtiden och på vem han var utan arbetet. Det hade blivit som han tänkt, med raska promenader, matresor på vintern och sommarkurser på folkhögskola. Och ändå inte. Mer ensamhet och mindre. Fler planer och färre. Under de sex åren hade citronträdet vuxit. Oregelbundet och tvekande, men vuxit. För två år sedan tappade trädet alla löv, stor torrt och naket i veckor. Men han fortsatte att vattna, och hoppet bar knopp. Nya löv sprang ut och sedan blommor. Doften fyller lägenheten och läcker ut i trapphuset. På tredje våningen finns inga pollinerande insekter, men han har en liten pensel. Från blomma till blomma gör han deras jobb för hand. Nynnar hummande, som själv var han en humla. Och blommorna blir frukter. Riktiga syrliga citroner som mognar klargula i burspråkets sneda ljus.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar