Pappa knackar på dörren. Jag pausar spelet och stänger av musiken.
”Kan jag komma in?” frågar han, men väntar inte på svaret. Går raka vägen fram till mig, lägger en hand på min axel. ”Hur är det?” frågar han och tittar prövande på mig.
”Bra.” Jag fattar inte vad det är han egentligen undrar, men något är det.
”Är det okej mellan dig och Gabriel?”
”Bra.” svarar jag igen. ”Han blir piggare och kommer till skolan efter sommarlovet.”
”Men hur är det med er två, är ni okej?”
Jag börjar känna mig irriterad.
”Vad är det du undrar över egentligen?”
”Jag undrar bara hur det är med er. Du måste inte åka dit om du inte vill.”
”Har du pratat med Sven eller? Han fattar ingenting. Jag vill hänga med Gabriel, även om det betyder att jag måste vara på sjukhuset en massa.”
”Vill du verkligen det?” frågar pappa.
Jag skakar av pappas hand från min axel.
”Men vad är det egentligen du undrar över? Måste jag gissa eller kan du tala klarspråk eller?” All denna försiktighet, all denna tassande ömhet gör mig galen. Jag kan bara tänka mig hur illa det måste vara för Gabriel.
”Jag har pratat med Björn och Marianne,” säger han. ”De säger att du inte vill gå någon stans med Gabriel. Att du bara vill vara kvar på sjukhusområdet. Vad handlar det om?”
Jag blir så häpen att jag inte kommer på något att svara. Vad då jag vill inte gå någon stans? Det är ju Björn och Marianne som inte vill låta Gabriel röra sig bortanför sjukhusparkeringen!
Jag försöker förklara för pappa men han hävdar bestämt att det inte är vad Gabriels föräldrar säger när han pratar med dem. Läkarna har gett klartecken och Gabriel får ge sig ut lite som han vill bara han har mobilen med sig. Att det vore bra om jag ville följa med, men att jag naturligtvis inte är tvungen. Jag förstår faktiskt inte, det stämmer inte med verkligheten.
”Kan det vara så,” säger pappa, ”att det är Gabriel som inte vill. Att han kanske inte vågar?”
Det har aldrig slagit mig att det finns saker som Gabriel är rädd för. Tanken känns ny och ganska obekväm. Vad fan ska jag göra med det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar